Nyår är en traditionell högtid, som firas vid övergång till ett nytt kalenderår. Enligt den gregorianska kalendern, som används i västerlandet, firas nyåret under natten mellan den 31 december och den 1 januari.
I världens olika länder, kulturer och religioner finns ett antal olika kalendrar. Nyårsdagen är ofta en helgdag, men firandet av nyår är viktigt inte bara för de troende.
Ofta har man stora festivaler som pågår under flera dagar före och efter själva nyåret. Nyåret kan förläggas till en tid på grund av årets rytm, till exempel nära midvinter eller till vårdagjämningen 20–21 mars i form av fester som välkomnar våren, det kan också anknyta till en strikt tolvmånadskalender (som i den muslimska kalendern) eller ha en rent religiös anknytning.
Galleri med nyårsbilder för Sverige som kan licensieras via bildbyrån Miidiia:
Hälsning av champagnekork år 2021 och pastell «Gott nyttår» text.
Nyårs hälsningar i form av ett fyrverkeri i texten ”2022”.
Nyårs hälsningar i form av ett fyrverkeri och texten ”Gott nytt år!”.
Nyårs hälsningar i form av ett fyrverkeri och texten ”Gott nytt 2022”.
Nyårs hälsningar i form av ett fyrverkeri i texten ”Gott nytt år 2022”.
Nyårs hälsningar i form av ett fyrverkeri och texten ”2022”.
Nyår är en traditionell högtid, som firas vid övergång till ett nytt kalenderår. Enligt den gregorianska kalendern, som används i västerlandet, firas nyåret under natten mellan den 31 december och den 1 januari.
I världens olika länder, kulturer och religioner finns ett antal olika kalendrar. Nyårsdagen är ofta en helgdag, men firandet av nyår är viktigt inte bara för de troende.
Ofta har man stora festivaler som pågår under flera dagar före och efter själva nyåret. Nyåret kan förläggas till en tid på grund av årets rytm, till exempel nära midvinter eller till vårdagjämningen 20–21 mars i form av fester som välkomnar våren, det kan också anknyta till en strikt tolvmånadskalender (som i den muslimska kalendern) eller ha en rent religiös anknytning.
Galleri med nyårsbilder för Sverige som kan licensieras via bildbyrån Miidiia:
Hälsning av champagnekork år 2021 och pastell «Gott nyttår» text.
Nyårs hälsningar i form av ett fyrverkeri i texten ”2021”.
Nyårs hälsningar i form av ett fyrverkeri i texten ”2021”.
Nyårs hälsningar i form av ett fyrverkeri och texten ”Gott nytt 2021”.
Nyår är en traditionell högtid, som firas vid övergång till ett nytt kalenderår. Enligt den gregorianska kalendern, som används i västerlandet, firas nyåret under natten mellan den 31 december och den 1 januari.
I världens olika länder, kulturer och religioner finns ett antal olika kalendrar. Nyårsdagen är ofta en helgdag, men firandet av nyår är viktigt inte bara för de troende.
Ofta har man stora festivaler som pågår under flera dagar före och efter själva nyåret. Nyåret kan förläggas till en tid på grund av årets rytm, till exempel nära midvinter eller till vårdagjämningen 20–21 mars i form av fester som välkomnar våren, det kan också anknyta till en strikt tolvmånadskalender (som i den muslimska kalendern) eller ha en rent religiös anknytning.
Galleri med nyårsbilder för Sverige som kan licensieras via bildbyrån Miidiia:
Säsongsrelaterad hälsning med svensk text ”Gott nytt år!” och år 2020 på bokeh bakgrund.
Nyårs hälsningar i form av ett fyrverkeri i texten ”2020”.
Nyårs hälsningar i form av ett fyrverkeri i texten ”Gott nytt år 2020”.
Jul är en kristen högtid som firas årligen till minne av Jesu födelse, framförallt den 25 december (juldagen), av miljardtals människor över hela världen. Högtiden förbereds genom firandet av advent och firas från Jesu födelse på julnatten fram till trettondedag jul, då de tre vise männen ska ha kommit fram till Betlehem.
Julfirandet är i dag en blandning av religiösa och sekulära traditioner och skiljer sig mycket runt om i världen. Många firar jul med få, eller inga, religiösa inslag. Tidpunkten för julfirandet har förkristna anor då man inom flera förkristna kulturer firat vintersolståndet, och ordet jul är forngermanskt och förknippat med Oden eller ”Julir” alternativt ”Julfar”, men idag finns mycket liten kunskap om det förkristna julfirandet och mycket få av de förkristna traditionerna har bevarats.
Traditionellt firas den svenska julhögtiden med början den 24 december (julafton), följt av juldagen, annandag jul, mellandagarna, nyårshelgen (där nyårsfirandet normalt inte räknas som en del av julfirandet, även om nyår infaller under juletid och nyårsdagen är en helgdag som firas till minne av Jesu omskärelse) och trettondagen, och avslutas den 13 januari (Tjugondag Knut) då ”julen dansas ut”.
I Norden överlämnas julklappar under julafton till minne av de tre vise männens presenter – fram till 1800-tal gavs dessa av Julbocken – något som i andra delar av den kristna världen sker vid andra tidpunkter. Det finns en stark tradition att ge gåvor till behövande under jul.
I kristendomen är påsken den viktigaste högtiden sett ur teologisk synvinkel, men i bland annat Norden är advent och jul årets viktigaste familjehögtid, och också den tidpunkt på året då flest besöker olika kyrkor.
Miidiia Sverige julgalleri, søk licens via Miidiia.com:
Röd julkula med silverfärgad svensk text ”God jul”.
Röd julkula med silvrig svensk text ”god jul” hängde i julgranen.
Röd julboll med svensk text ”julrea”.
Röd julkula med svensk text ”jullov”.
Guldbokstäver julhälsning svensk text «God Jul» på silverglitter.
Påsken är den största högtiden under det kristna kyrkoåret och firas till minne av att Jesus enligt Nya Testamentet led, dog och uppstod för att var och en som tror på honom skulle bli förlåten för sina synder och få evigt liv.
I hela den kristna världen är påsken en familjehögtid där dekorerade påskägg är ett tema. Ägg är en förkristen symbol för livets återfödelse under våren, och är mycket ovanligt i gudstjänstlokaler, men har även tolkats som symbol för Kristi pånyttfödelse och för den tomma graven. Ätandet av ägg var dessutom en följd av den ansamlade mängden ägg under fastan som i kristen tradition firas 40 dagar innan påsken.
Inom protestantisk (ursprungligen tysk) tradition berättas sagor om att påskharen har placerat ut påskägg fyllda med godis till barn som har varit snälla, och som barnen får leta efter. I vissa länder dekoreras hemmet med påskris, i Sverige med fjädrar. I Sverige och Finland klär barn ut sig till påskkärringar och knackar på hos grannar för att be om godis.
Galleri med påskbilder för Sverige som kan licensieras via bildbyrån Miidiia:
